Skuldupplysning & lönekoll

Överskuldsättningen växer på grund av flera faktorer, både individuella och strukturella. Den mest framträdande orsaken är att det är för lätt för personer med skulder att erhålla nya konsumtionslån.

UC:s register är inte heltäckande. Det finns många överskuldsatta personer som lånar från kreditgivare som inte rapporterar till UC:s register.

Problemet är att nya kreditgivare dyker upp kontinuerligt, och många överskuldsatta utnyttjar möjligheten att låna från aktörer som inte rapporterar till något skuldregister.

Det är osannolikt att alla kreditgivare skulle rapportera sina kunder till ett frivilligt register. UC:s åtgärder fokuserar mest på att stödja redan skuldsatta individer, medan ett nationellt skuldregister skulle vara ett förebyggande verktyg mot överskuldsättning.

Enligt Kronofogdens data finns det över 300 000 personer i Sverige som har svårigheter att betala sina lån. Detta är inte bara ett problem för den enskilda personen utan även för samhället.

Överskuldsättning kostar samhället mellan 30 och 50 miljarder kronor årligen enligt Kronofogdens beräkningar.

Ansvaret ligger hos samhället, individerna och aktörerna på kreditmarknaden. Den grundläggande orsaken är dock den enkla tillgången till nya konsumtionslån för personer som redan har skulder.

Ett nationellt skuldregister, där alla kreditgivare måste rapportera, skulle vara det mest effektiva förebyggande verktyget mot överskuldsättning.

Ett nationellt skuldregister skulle samla all information om en persons eller ett hushålls kreditsituation på en plats, tillgänglig för kreditupplysningsföretag.

Vi anser att en statlig utredning bör ta fram förslag på det bästa sättet att utforma, driva, organisera och finansiera ett nationellt skuldregister, samt hantera uppgifterna på ett sätt som skyddar individers integritet.

Det är inte ovanligt att staten tar ett centralt ansvar på detta område, som Finansinspektionen också föreslår.

I många år har staten genom Skatteverket tillhandahållit känsliga personuppgifter för kreditupplysningar. Dessa uppgifter hanteras med höga integritetskrav av kreditupplysningsföretag.

Ett nationellt skuldregister skulle följa samma ansvarsfulla modell.

Om du anser att en uppgift som ett kreditupplysningsföretag har registrerad om dig är oriktig eller missvisande, ska du kontakta det aktuella företaget och begära en utredning. De är skyldiga att snabbt undersöka ärendet och återkomma till dig med sin ståndpunkt.

Uppgifter i kreditupplysningsregister som är felaktiga eller missvisande ska alltid rättas. Det kan ske om du har betalat skulden innan den noterade händelsen inträffade, om betalningen försenats av oförutsedda omständigheter, om dom eller förlikning visar att du inte var skyldig att betala eller om det saknas en viktig uppgift för bedömningen av din kreditvärdighet.

Nej, vi kan inte se om du har en betalningsanmärkning. Du måste kontakta ett kreditupplysningsföretag för att få den informationen.

Betalningsanmärkningar för privatpersoner gallras vanligtvis efter tre år. För företag och andra juridiska personer varierar tiden beroende på situationen.

Det är en bekräftad betalningsförsummelse som har registrerats av ett kreditupplysningsföretag. Det är alltså företagen som registrerar anmärkningarna, inte de myndigheter eller domstolar som bekräftar skulden.

Ja, om banken bara behöver uppgifter för att beräkna sitt kapitalkrav enligt lag. Då behöver inte hela kopian skickas ut, utan banken kan informera dig om att en upplysning har tagits.

Ja, storleken på krediten spelar ingen roll, det viktiga är att det finns ett legitimt behov för kreditupplysningen.

Du kan begära information från ett kreditupplysningsföretag om de behandlar uppgifter om dig och i så fall vilka uppgifter som finns. Detta görs kostnadsfritt om begäran är rimlig.

De största företagen har register med uppgifter om personer över 15 år och alla företag i landet. Vanliga uppgifter inkluderar identitetsinformation, inkomst och betalningsanmärkningar. Uppgifter hämtas främst från myndigheter som Skatteverket och Kronofogdemyndigheten.

En lista över företag med tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten finns tillgänglig på deras webbplats.

Ja, normalt krävs det tillstånd från Integritetsskyddsmyndigheten för att bedriva sådan verksamhet.

IMY är tillsynsmyndighet över kreditupplysningslagen och utfärdar tillstånd för dem som vill bedriva kreditupplysning.

Kreditupplysningsföretag samlar in uppgifter om både enskilda personers ekonomiska och personliga förhållanden, samt om företags ekonomiska situation. Syftet med kreditupplysningslagen är att först och främst skydda den registrerades integritet samtidigt som den bidrar till en effektiv kreditupplysning.

Uppgifter om privatpersoner får endast lämnas ut vid legitimt behov, till exempel vid kreditprövning. Den registrerade ska även få en kopia av informationen för att kunna verifiera dess korrekthet.

Kreditupplysningslagen har anpassats till dataskyddsförordningen för att reglera kraven för behandling av personuppgifter och information som ska tillhandahållas till den registrerade.

Enligt kreditupplysningslagen kan kreditupplysningsföretag behandla personuppgifter utan den registrerades samtycke, men uppgifterna får inte lagras längre än nödvändigt för de ändamål de behandlas för. Uppgifter om fysiska personers betalningsförsummelser ska gallras efter tre år. Den fysiska personens rätt att få tillgång till sina egna personuppgifter regleras i dataskyddsförordningen.